Arbetshandskar och säkerhet: Förstå de viktigaste klassificeringarna och standarderna

Arbetshandskar och säkerhet: Förstå de viktigaste klassificeringarna och standarderna

Arbetshandskar är en av de mest grundläggande formerna av personlig skyddsutrustning – men också en av de mest förbisedda. De skyddar händerna mot skärsår, kemikalier, värme, kyla och mekaniskt slitage, och rätt val kan vara skillnaden mellan en trygg arbetsdag och en allvarlig skada. För att välja rätt är det viktigt att förstå de klassificeringar och standarder som handskarna testas och märks efter. Här får du en översikt över de viktigaste.
Varför standarder är viktiga
När du står med ett par arbetshandskar i handen kan de se likadana ut – men deras skyddsnivå kan skilja sig avsevärt. Standarderna gör det möjligt att jämföra produkter mellan olika tillverkare och veta vad du får. De beskriver vilka typer av risker handsken är testad mot och hur väl den klarar sig i förhållande till fastställda gränsvärden.
För arbetsgivare är standarderna också ett lagkrav. Enligt EU:s förordning om personlig skyddsutrustning (EU 2016/425) måste all skyddsutrustning vara CE-märkt och uppfylla relevanta EN-standarder. Det innebär att handskarna har testats av ett oberoende laboratorium och uppfyller kraven för den typ av skydd de utlovar. I Sverige övervakas detta bland annat av Arbetsmiljöverket, som också ger vägledning om hur skyddsutrustning ska användas på rätt sätt.
EN 388 – skydd mot mekaniska risker
Den mest använda standarden för arbetshandskar är EN 388, som omfattar mekaniska risker som nötning, skärning, rivning och punktering. Handskar som testats enligt denna standard har ett piktogram med en hammare och fyra eller fem siffror/bokstäver under. Varje symbol anger ett testresultat:
- Nötningsmotstånd (0–4) – hur många varv handsken klarar innan materialet nöts igenom.
- Skärmotstånd (0–5) – hur motståndskraftig handsken är mot skärning från ett roterande blad.
- Rivstyrka (0–4) – hur mycket kraft som krävs för att riva sönder materialet.
- Punkteringsmotstånd (0–4) – hur mycket tryck som krävs för att sticka igenom handsken med ett vasst föremål.
- ISO-skärtest (A–F) – en nyare metod som mäter motstånd mot skärning från en vass kniv under kontrollerat tryck.
Ju högre siffra eller bokstav, desto bättre skydd. En handske märkt 4X43F ger till exempel mycket högt skydd mot både nötning och skärning.
EN 407 – skydd mot värme och eld
Om du arbetar med svetsning, metallbearbetning eller andra heta processer är EN 407 den relevanta standarden. Den testar handskens förmåga att motstå värme, gnistor och flammor. Testerna omfattar bland annat:
- Antändlighet – hur länge handsken brinner efter att lågan tagits bort.
- Kontaktvärme – hur hög temperatur materialet tål under kort tid.
- Strålningsvärme och smält metall – hur väl handsken skyddar mot värmeöverföring och stänk.
En hög poäng betyder inte nödvändigtvis att handsken är tjock – moderna material som aramid och kevlar kan ge både smidighet och värmeskydd.
EN 511 – skydd mot kyla
För arbete utomhus under vintern eller i kyl- och fryslager är EN 511 standarden att titta efter. Den testar handskens förmåga att skydda mot både konvektiv kyla (från luft) och kontaktkyla (från kalla ytor). Dessutom bedöms vattengenomträngning. En handske märkt 221 betyder till exempel måttligt skydd mot kyla och god vattenavvisning – något som är särskilt viktigt i det svenska vinterklimatet.
EN ISO 374 – skydd mot kemikalier och mikroorganismer
Vid hantering av rengöringsmedel, lösningsmedel eller biologiskt material är EN ISO 374 avgörande. Den klassificerar handskar efter vilka kemikalier de kan motstå och hur länge de skyddar innan materialet bryts ner. Handskarna delas in i tre typer:
- Typ A – hög kemikalieresistens (minst 6 testade ämnen).
- Typ B – medelhög resistens (minst 3 ämnen).
- Typ C – grundläggande resistens (minst 1 ämne).
Piktogrammet visar ett provrör och bokstäver som hänvisar till de specifika kemikalier handsken testats mot. För laboratoriearbete, rengöring eller industriell produktion är det viktigt att välja rätt typ beroende på vilka ämnen som hanteras.
Så väljer du rätt handske
Det viktigaste är att matcha handsken med uppgiften. En handske som skyddar mot kemikalier är sällan lämplig för precisionsarbete, och en tunn monteringshandske skyddar inte mot värme. Fundera därför på:
- Vilka risker du utsätts för (mekaniska, termiska, kemiska).
- Hur länge du ska använda handsken åt gången.
- Behov av fingerkänsla – ju tjockare handske, desto mindre rörlighet.
- Komfort och passform – en handske som sitter dåligt används sällan korrekt.
Det kan vara klokt att ha flera typer av handskar till olika arbetsmoment, så att du alltid kan välja den mest lämpliga.
Underhåll och byte
Även den bästa handsken tappar sitt skydd över tid. Kontrollera regelbundet om det finns slitage, hål eller stelhet i materialet. Engångshandskar ska naturligtvis kasseras efter användning, medan återanvändbara handskar bör rengöras enligt tillverkarens anvisningar. Kom ihåg att kemikalier och oljor kan tränga in i materialet och försvaga det – även om handsken ser hel ut.
Säkerhet börjar med kunskap
Att förstå handskarnas klassificeringar och standarder är inte bara för specialister – det är en del av att ta ansvar för sin egen säkerhet. När du vet vad symbolerna betyder kan du välja rätt från början och undvika onödiga risker. En bra arbetshandske är inte bara ett redskap, utan ett skydd för det viktigaste verktyget du har: dina händer.











